En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Internationellt räknas ofta tidningar som ges ut minst två gånger per vecka som dagstidningar. Definitionen varierar något beroende på kontext, men fokuserar på regelbunden nyhetsförmedling.
Dagstidningar skiljer sig från veckotidningar genom sin aktualitet och bredd.
Vad är en dagstidning?
| Översikt | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning |
| Aktualitet | Nyhetsfokus |
| Publicitet | Tillgänglig för alla |
| Universalitet | Nyheter från hela världen |
- Primärt nyhetsrapportering för allmänheten.
- Svensk lag kräver minst en gång per vecka.
- Fyra kärnkriterier sedan 1800-talet.
- Vanliga format: broadsheet och tabloid.
- Ordet använt sedan 1780.
- Sveriges äldsta: Norrköpings Tidningar från 1758.
- Cirka 150 i Sverige idag.
| Faktum | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Svensk definition | Minst en gång/vecka | Wikipedia |
| Internationellt | Minst två gånger/vecka | Wikipedia |
| Broadsheet | 600 x 380 mm | Wikipedia |
| Tabloid | 380 x 300 mm | Wikipedia |
| Äldsta i Sverige | Norrköpings Tidningar 1758 | Språktidningen |
| Antal idag | Cirka 150 | Språktidningen |
| Engelsk översättning | Daily newspaper | Wiktionary |
| Ordet sedan | 1780 | Wiktionary |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Dagstidningar kännetecknas av fyra huvudkriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Periodicitet och aktualitet
Regelbunden utgivning med fokus på aktuella nyheter skiljer dem från andra publikationer. De utkommer i regel dagligen, men veckovisa räknas också in.
Periodicitet innebär regelbunden utgivning, aktualitet nyhetsfokus, publicitet öppenhet för alla och universalitet bred täckning.
Skillnad från veckotidningar
Till skillnad från veckotidningar betonas daglig eller veckovis nyhetsförmedling.
Vilka format och etymologi har dagstidningar?
Vanliga format är broadsheet på 600 x 380 mm, traditionellt, och tabloid på 380 x 300 mm, som numera är standard.
Ordet dagstidning har använts sedan 1780 och översätts till engelska som daily newspaper.
Broadsheet är större och traditionellt, medan tabloid är mindre och vanligare idag.
Hur ser historiken ut för dagstidningar i Sverige?
Sveriges äldsta dagstidning är Norrköpings Tidningar, startad 1758, där ”tidningar” ursprungligen betydde ”nyheter”.
Idag finns cirka 150 dagstidningar, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet, som Helsingborgs Dagblad eller Hjo Tidning. Tidigare kallades de ibland dagblad.
Exempel inkluderar Falu-Kuriren som Dalarnas största, Hufvudstadsbladet (HBL) i Helsingfors och Jakobstads Tidning i Finland (1898–2008).
Vissa tidningar som Jakobstads Tidning upphörde 2008, medan andra som HBL fortsätter.
Viktiga händelser i dagstidningarnas historia
- 1758: Norrköpings Tidningar startar som Sveriges äldsta – Språktidningen.
- 1780: Ordet ”dagstidning” börjar användas – Wiktionary.
- 1800-talet: Fyra kriterier etableras (periodicitet m.m.) – NE.
- 1898: Jakobstads Tidning startar i Finland.
- 2008: Jakobstads Tidning upphör – Kryssakuten.
- Nutid: Cirka 150 dagstidningar i Sverige – Språktidningen.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklargjort |
|---|---|
| Svensk lag: Minst en gång/vecka | Exakt internationell gräns varierar |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet | Skillnad mot veckotidningar i gränsfall |
| Format: Broadsheet och tabloid | Framtida digitala förändringar |
| Äldsta: Norrköpings Tidningar 1758 | Exakta antal per region |
Bakgrund till begreppet dagstidning
Begreppet bygger på traditionell nyhetsförmedling med löpsedel och bilaga. Källor betonar lagstiftning i svensk kontext och internationella kriterier.
Dagstidning är en central term i mediehistorien. Tidigare användes dagblad för dagsfärska tryck.
Källor och referenser
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling som utkommer minst en gång per vecka.
Ytterligare källor inkluderar Cambridge Dictionary och Definify.
Sammanfattning av dagstidningens roll
En Dagstidning erbjuder regelbunden, allsidig nyhetsrapportering med rötter i 1700-talet. Definitionen är stabil men varierar internationellt, med fokus på aktualitet och tillgänglighet. För mer forskning, se Dagstidning.
Vad skiljer dagstidning från veckotidning?
Dagstidningar har starkare aktualitetsfokus och räknas från minst en gång per vecka, till skillnad från renodlade veckotidningar. Se aven Australiainsight for fler detaljer.
Vad betyder ”tidningar” historiskt?
”Tidningar” betydde ursprungligen ”nyheter”, som i Norrköpings Tidningar från 1758.
Är Hufvudstadsbladet en dagstidning?
Ja, det är en svenskspråkig dagstidning i Helsingfors, Finland.
Vilket är vanligaste formatet idag?
Tabloid på 380 x 300 mm är numera standard.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150, varav en tredjedel har ”tidning” i namnet.
Vad är broadsheet?
Traditionellt format på 600 x 380 mm.
Engelsk term för dagstidning?
Daily newspaper.
Missa inte
Maria I av England – Regering och Arv i Fokus
Vad Ska Blodtrycket Ligga På – Normalvärden Efter Ålder
Vem äger bilen? – Så söker du ägaruppgifter lagligt
New Zealand vs South Africa – Matchanalys och Strategi
Aik Fotboll – Spelare – Trupp, Statistik Och Övergångar
Starta enskild firma kostnad: 2 500 kr, skatt och steg
