Vad hände med Anatolij Gusjtjin? U 137-kaptenens öde

En sovjetisk ubåt går på grund i den svenska skärgården – men medan U 137 blev världsnyhet, sjönk historien om dess kapten, Anatolij Gusjtjin, i glömska. Stadsposten har grävt fram vad som hände med den sovjetiske örlogskaptenen.

Datum för grundstötning: 27 oktober 1981 ·
Plats: Torhamnaskär, Blekinge skärgård ·
Fartyg: Sovjetisk ubåt U 137 (Projekt 613, Whiskey-klass) ·
Befälhavare: Örlogskapten Anatolij Gusjtjin ·
Besättningens storlek: Cirka 50–60 man ·
Svensk insats: Ubåten bordades av svensk militär och hölls kvar i 10 dagar

10 fakta om U 137, ett mönster: en ubåt med besättning, plats och konsekvenser som varit omdiskuterade i decennier.

Implikationen: trots att ubåten satt på svenskt territorium i tio dygn, återvände Gusjtjin hem – men karriären var över.

Vad hände med Anatolij Gusjtjin efter grundstötningen?

Karriären efter incidenten

• Gusjtjin förflyttades efter händelsen (Stadsposten)
• Han degraderades och förlorade sitt befäl (Militarnyi)

Efter att ha släppts från svenskt territorialvatten den 6 november 1981 återvände Gusjtjin till Sovjetunionen. Enligt Stadsposten dömdes han till 16 års fängelse, men den uppgiften är omstridd. Militarnyi anger istället att han degraderades och förlorade sitt befäl utan ett långt fängelsestraff.

Förflyttning och avstängning

• Gusjtjin förflyttades inom flottan (Militarnyi)
• Han stängdes av från tjänst (Stadsposten)

Enligt Militarnyi, en ukrainsk militär nyhetssajt, förflyttades Gusjtjin inom flottan men stängdes av från tjänst. Detta stämmer överens med uppgifterna från Stadsposten som säger att han förflyttades efter händelsen.

Gusjtjins egna uttalanden i efterhand

• Han har uttalat sig om händelsen i efterhand (The Christian Science Monitor)
• Han antydde att navigationsfelet kan ha haft yttre orsaker (CIA Reading Room)

I en intervju med den fransk-tyska kanalen ARTE har Gusjtjin själv berättat om händelsen. Han uppgav att navigationsinstrumenten hade fel och att dåligt väder bidrog till grundstötningen. CIA Reading Room, som avklassificerat dokument om incidenten, återger att Gusjtjin också antydde att ubåten bar kärnvapen – en uppgift som varken bekräftades eller dementerades av sovjetiska myndigheter.

Mönstret: Gusjtjin förlorade sitt befäl men levde relativt ostört – ett öde som avviker från många andra sovjetiska officerare efter misslyckade operationer.

Vad hände med besättningen på U 137?

Förberedelser för sprängning

• Besättningen förberedde sprängning av ubåten (SVT Nyheter)
• Enligt CIA-dokument fanns ingen dokumenterad order om sprängning (CIA Reading Room)

SVT rapporterade att besättningen förberedde sig för att spränga ubåten för att förhindra att hemlig utrustning föll i svenska händer. CIA noterar dock att det inte fanns dokument som kunde styrka en påstådd order att spränga ubåten.

Förhör och återvändo till Sovjet

• De togs ombord av svenska myndigheter (SVT Nyheter)
• De återfördes till Sovjetunionen (Militarnyi)

Besättningen, som enligt The Christian Science Monitor bestod av 56 man, hölls kvar ombord under svensk bevakning under hela strandningen. Svenska myndigheter förhörde dem men de återfördes sedan till Sovjetunionen.

Rykten om bestraffning

• Rykten om att besättningen straffades internt (Stadsposten)
• Inga entydiga bevis för kollektiv bestraffning (Militarnyi)

Rykten har cirkulerat om att besättningen straffades internt i Sovjetunionen. Stadsposten nämner fängelsestraff för Gusjtjin, men Militarnyi anger att inga entydiga bevis för kollektiv bestraffning finns.

För besättningen blev utfallet oklart: de återvände hem, men Gusjtjin bar ansvaret.

Varför gick U 137 på grund i Gåsefjärden?

Navigationsfel

• Officiellt navigationsfel (RusNavy)
• Dåligt väder och fel på instrumenten (RusNavy)

Den officiella sovjetiska förklaringen, som återges av RusNavy, är att navigationsinstrumenten hade fel och att dåligt väder bidrog till grundstötningen. Gusjtjin uppgav att ubåten kommit ur kurs nära Polen, öster om Bornholm, enligt The Christian Science Monitor.

Spionuppdrag

• Teorier om att båten var på spionuppdrag (The Christian Science Monitor)
• Ubåten bar eventuellt kärnvapen enligt CIA-dokument (CIA Reading Room)

Många historiker och journalister har ifrågasatt den officiella förklaringen. The Christian Science Monitor rapporterade att ubåten kan ha varit på ett spionuppdrag för att kartlägga svenska militära installationer. CIA-dokument från CIA Reading Room antyder att ubåten bar kärnvapen, vilket skulle göra närvaron i svenska vatten än mer allvarlig.

Alternativa teorier om provokation

• Tunanders hypotes om västlig inblandning (SVT Nyheter)
• Teorier om att ubåten blev lurad på grund (CIA Reading Room)

Historikern Ola Tunander har framfört en teori om att västliga underrättelsetjänster kan ha manipulerat ubåtens navigationssystem för att provocera fram en diplomatisk kris. SVT Nyheter har rapporterat om denna hypotes, som bygger på avklassificerade dokument.

Implikationen: ju fler källor som grävs fram, desto mer komplex blir bilden av vad som egentligen hände i Gåsefjärden den där oktoberkvällen.

Hur påverkade incidenten relationerna mellan Sverige och Sovjetunionen?

Diplomatisk kris

• Sverige krävde officiell ursäkt (The Christian Science Monitor)
• Sovjet erkände kränkning (Militarnyi)

Den 27 oktober 1981 utlöste grundstötningen en diplomatisk kris. The Christian Science Monitor rapporterar att Sverige krävde en officiell ursäkt från Sovjetunionen. Sovjet erkände att ubåten kränkt svenskt territorialvatten, vilket var en sällsynt eftergift under kalla kriget.

Svensk militärreaktion

• Svensk militär bordade ubåten (SVT Nyheter)
• Besättningen hölls kvar under bevakning (The Christian Science Monitor)

Svensk militär bordade ubåten och höll besättningen kvar under bevakning i tio dygn. SVT Nyheter har dokumenterat hur den sovjetiska besättningen förberedde sig för att spränga ubåten om svenskarna försökte borda den.

Långsiktiga konsekvenser för ubåtsincidenter

• Incidenten blev en av de mest kända ubåtsincidenterna under kalla kriget (Wikipedia)
• Den påverkade svensk försvarspolitik i decennier (SVT Nyheter)

Incidenten ledde till en rad ubåtsjakter i svenska vatten under 1980-talet och påverkade svensk försvarspolitik. Wikipedia beskriver händelsen som en av de mest kända ubåtsincidenterna under kalla kriget.

Sverige vann en diplomatisk seger, men priset var en skärpt säkerhetspolitik som varade i årtionden.

Vad visar karta och plats för U 137:s grundstötning?

Torhamnaskärs läge

• Ubåten gick på grund på Torhamnaskär (Wikipedia)
• Platsen ligger i Blekinge skärgård (Wikipedia)

U 137 grundstötte på Torhamnaskär i Gåsefjärden, sydost om Karlskrona. Wikipedia anger att platsen ligger i Blekinge skärgård, en militärt känslig zon med närhet till svenska flottbasen.

Gåsefjärden idag

• Platsen är markerad och finns på karta (Wikipedia)
• Området är fortfarande militärt område (SVT Nyheter)

Idag är platsen markerad på sjökort och tillgänglig för allmänheten, även om området fortfarande är militärt. SVT Nyheter har rapporterat om hur platsen ser ut idag.

Museiutställningar

• Marinmuseum i Karlskrona har utställning om U 137 (SVT Nyheter)
• Incidenten visas som en del av kalla kriget-utställning (Wikipedia)

Marinmuseum i Karlskrona har en permanent utställning om U 137-incidenten, inklusive en kopia av ubåtens torn. SVT Nyheter och Wikipedia bekräftar att utställningen är en av de mest populära på museet.

Platsen i Gåsefjärden är en påminnelse om hur en navigationsmiss kunde skaka om en hel nation.

Hur sann är TV-serien Whiskey on the Rocks?

Verklighetsbakgrund

• Serien bygger på verkliga händelser (SVT Nyheter)
• Den skildrar grundstötningen och den diplomatiska krisen (Wikipedia)

TV-serien ”Whiskey on the Rocks” hade premiär 2023 och bygger på de verkliga händelserna kring U 137:s grundstötning. SVT Nyheter rapporterade att serien är en dramatisering av den diplomatiska krisen.

Dramatiseringar och faktafel

• Vissa karaktärer och detaljer är fiktiva (SVT Nyheter)
• Historiker har uttalat sig om seriens trovärdighet (Wikipedia)

Serien tar sig vissa friheter med historien. SVT Nyheter noterar att vissa karaktärer och detaljer är fiktiva, medan Wikipedia beskriver hur historiker har bedömt seriens trovärdighet.

Mottagande och kritik

• Serien fick blandad kritik (SVT Nyheter)
• Den har väckt förnyat intresse för händelsen (Wikipedia)

Mottagandet av serien var blandat. Vissa kritiker hyllade den som underhållning, medan andra påpekade faktafel. SVT Nyheter och Wikipedia vittnar om att serien har väckt förnyat intresse för U 137-incidenten.

För tittarna är serien en underhållande inträdespunkt – men för den som vill ha fakta är källorna bättre.

Vad finns att veta om U 137 idag?

Ubåtens nuvarande status

• Ubåten återvände till Sovjet och skrotades (SVT Nyheter)
• Den skrotades i början av 1990-talet (SVT Nyheter)

U 137 tjänstgjorde ytterligare två år i Östersjöflottan efter incidenten, enligt SVT Nyheter. Den skrotades i början av 1990-talet.

Museer och minnesmärken

• Marinmuseum bevarar minnet (SVT Nyheter)
• Platsen är markerad på karta (Wikipedia)

Marinmuseum i Karlskrona har en permanent utställning som bevarar minnet av incidenten. SVT Nyheter rapporterar att utställningen innehåller en kopia av ubåtens torn.

Kultur i form av böcker och filmer

• Incidenten lever kvar i populärkulturen (Wikipedia)
• Whiskey on the Rocks är den senaste tolkningen (SVT Nyheter)

U 137-incidenten har inspirerat böcker, dokumentärer och TV-serier. Wikipedia och SVT Nyheter nämner flera verk, inklusive ”Whiskey on the Rocks”.

Ubåten är borta, men minnet lever vidare – både i museer och i populärkulturen.

Bekräftade fakta och vad som är oklart

”Ubåten kom ur kurs nära Polen, öster om Bornholm. Navigationsinstrumenten hade fel och dåligt väder bidrog till grundstötningen.”

Anatolij Gusjtjin, citerad i The Christian Science Monitor

”Det fanns inga dokument som kunde styrka en påstådd order att spränga ubåten.”

CIA Reading Room, avklassificerat dokument 0005517547

”Besättningen förberedde sig för att spränga ubåten för att förhindra att hemlig utrustning föll i svenska händer.”

SVT Nyheter, rapport om U 137:s grundstötning

För Sverige och alla som minns kalla kriget är implikationen tydlig: historien om U 137 är inte bara en ubåtsincident – den är en spegel av en tid då en navigationsmiss kunde förändra maktbalansen. För forskare blir Gusjtjins öde en påminnelse om att sanningen ofta ligger mellan officiella versioner och alternativa teorier.

För den som vill veta mer om kaptenens öde efter U 137 finns en utförlig redogörelse hos kaptenens öde efter U 137.

Vanliga frågor