En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med regelbunden utgivning minst en gång per vecka i Sverige. Begreppet präglas av aktualitet och bred täckning av samhället.
Enligt svensk lagstiftning definieras dagstidning som en skrift med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Den utkommer normalt minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Internationellt räknas tidningar med utgivning minst två gånger per vecka som dagstidningar. Sedan 1800-talet betonas fyra kriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Vad är en dagstidning?
| Aspekt | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter och aktuella händelser. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Bred täckning av samhälle och värld. |
- Enligt Wikipedia är det en publikation med nyhetsrapportering för allmänheten.
- Svensk lag kräver dagspresskaraktär och minst veckovis utgivning.
- Internationellt minst två nummer per vecka.
- Fyra klassiska kriterier sedan 1800-talet.
- Ordet belagt i svenskan sedan 1780.
- ”Tidning” från fornsvenska ”tidhning”, betyder nyhet.
- Engelsk översättning: daily newspaper.
| Faktum | Källa | År |
|---|---|---|
| Minst en gång per vecka i Sverige | Svensk lagstiftning | – |
| Minst två gånger per vecka internationellt | Wikipedia | – |
| Ordet belagt sedan 1780 | Wiktionary | 1780 |
| Första svenska: Ordinari Post Tijdender | Wikipedia | 1645 |
| Dagligt Allehanda dagligen | Wikipedia | 1776 |
| Dagens Nyheter grundat | Wikipedia | 1864 |
| Göteborgs-Posten grundat | Wikipedia | 1863 |
| Aftonbladet upplaga 2006 | Wikipedia | 416 500 |
| Expressen upplaga 2006 | Wikipedia | 326 000 |
Hur definieras en dagstidning enligt lag och kriterier?
Svensk lagstiftning specificerar dagstidning som en skrift med dagspresskaraktär. Den inkluderar reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning och utkommer med minst ett nummer varje vecka.
Kriterier sedan 1800-talet
Begreppet präglas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet, enligt NE.
Periodicitet innebär regelbunden utgivning, aktualitet fokuserar på nyheter, publicitet gör den tillgänglig för alla och universalitet ger bred samhällstäckning.
Varifrån kommer ordet dagstidning?
Ordet dagstidning är belagt i svenskan sedan 1780 och syftar på daglig utgivning. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning, enligt Wiktionary.
Tidning härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse. Exempel är Ordinari Post Tijdender från 1645.
”Dagblad” relaterar till latinets diurnus via ”daglig”, enligt Språktidningen.
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige historiskt?
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Pressen växte under 1700-talet och democratiserades på 1800-talet.
Trots TV och internet behåller svenska Svenska dagstidningar höga upplagor jämfört med andra länder.
Tidslinje för svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första, digitaliserad 2006. Källa: Wikipedia.
- 1776: Dagligt Allehanda börjar utkomma dagligen.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 2006: Data om största tidningar, Aftonbladet 416 500 exemplar.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller äldre data |
|---|---|
| Definition enligt svensk lag: minst veckovis utgivning med nyhetsfokus. | Aktuella upplagor; siffror från 2006 för Aftonbladet och Expressen. |
| Fyra kriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet. | Exakta internationella variationer i frekvenskrav. |
| Etymologi från 1780 och fornsvenska ”tidhning”. | Nutida förändringar på grund av digitalisering. |
Upplagor för Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk) och Expressen/GT/Kvällsposten (oberoende liberal) baseras på data från 2006 via Kryssakuten.
Bakgrund och betydelse av dagstidningar
Dagstidningar spelar en central roll i nyhetsförmedling och opinionsbildning. De riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering. I Sverige har de en lång tradition av att forma det demokratiska samtalet.
Engelsk översättning är daily newspaper, enligt Cambridge Dictionary. Ordet betonar frekvens och aktualitet.
Källor och referenser
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning”, som betyder nyhet, inte utgivningsfrekvens.
Sammanfattning om dagstidning
En Dagstidning är en regelbunden publikation med nyhetsfokus, definierad i svensk lag med minst veckovis utgivning. Historien sträcker sig till 1600-talet, med starka traditioner trots digitala utmaningar.
Vad är skillnaden mellan dagstidning och veckotidning?
Dagstidning utkommer minst veckovis med dagspresskaraktär; veckotidning saknar denna frekvens och aktualitet.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Enligt 2006-data: Aftonbladet 416 500 exemplar, Expressen/GT/Kvällsposten 326 000.
När myntades ordet dagstidning?
Belagt i svenskan sedan 1780.
Vad betyder tidning etymologiskt?
Från fornsvenska ”tidhning”, betyder nyhet eller underrättelse.
Hur många gånger per vecka internationellt?
Minst två gånger räknas som dagstidning.
Vilka kriterier definierar dagstidning historiskt?
Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet sedan 1800-talet.
Engelsk term för dagstidning?
Daily newspaper. Las mer hos Australiainsight.
Missa inte
Turistort Söder Om Åre – Utforska Boende och Natur
Hur Lång Är En Säng – Standardmått och Råd i Sverige
Feber utan andra symtom hos barn: Råd, orsaker och tips
BMW bygg din bil: Konfigurera din drömbil på bmw.se
Robin Olsen Jon Dahl Tomasson – Nytt Samarbete i Landslaget
Rollistan i Road House – 2024 och originalet 1989
